Cirkulär ekonomi börjar inte med återvinning – och slutar inte där heller

Den 18 mars 2025 firades Internationella återvinningsdagen. Dagen har uppmärksammats sedan 2018, initierad av Bureau of International Recycling (BIR). Syftet är att påminna oss om att återvinning sparar på jordens naturresurser – och uppmuntra till att se använda material som värdefulla råvaror, inte som avfall.

Men det är minst lika viktigt att förstå att cirkulär ekonomi är mycket mer än bara återvinning. Den börjar redan vid produktdesignen och sträcker sig genom hela livscykeln – och helst ännu längre.

Behöver vi alltid köpa nytt?

De flesta känner igen sig: en kostym eller balklänning hänger i garderoben, använd en gång – eller aldrig. Kanske köptes den för ett särskilt tillfälle, ”för säkerhets skull”. Sådana föremål utgör det som kallas för sovande kapital – de finns, men används inte.

Den cirkulära ekonomin erbjuder ett annat synsätt. Samma kostym kan gå från en användare till nästa – hyras, underhållas och uppdateras vid behov. På så sätt kan en enda produkt tjäna flera personer under många år, utan att nya behöver tillverkas.

Detta öppnar också för nya affärsmöjligheter. Tänk om vi sålde tjänster i stället för produkter?

Allt fler företag erbjuder idag sina produkter för uthyrning, reparation eller retur. En hushållsapparat kan till exempel vara en del av en service, i stället för ett engångsköp. Inom förpackningsbranschen kan det handla om återanvändbara lösningar eller produkter som utformats med återvinning i åtanke från början.

Ekodesign tar sig många uttryck – till exempel QR-koder med skötselanvisningar, reservdelar eller återvinningsinstruktioner. Lättmonterade konstruktioner och spårbarhet genom produktens livscykel förlänger livslängden och förbättrar återvinningsbarheten.

Varför är återvinningsgraden så låg?

Trots att hållbar utveckling diskuteras flitigt i Finland, visar statistiken något annat. I EU återförs i genomsnitt 11,8 % av använda material till cirkulation. I Finland var siffran 2023 bara 3,3 %.
(Källa: Statsrådet 2025)

Skillnaden förklaras delvis av Finlands näringsstruktur. Vi har mycket materialintensiv tung industri: skogsbruk, gruvdrift och byggsektorn producerar stora mängder avfall – som överskottsjord och sidosten – som ännu inte kan utnyttjas effektivt.

Men det finns framsteg. Inom byggsektorn kan till exempel fönster, dörrar och golvplankor från rivna byggnader få ett nytt liv – om insamling och återanvändning organiseras väl.

Men det handlar inte bara om industrin. Också vår konsumtionskultur behöver en uppdatering. Ägande är fortfarande norm – sällan frågar vi om något kunde hyras, lånas eller delas. För att cirkulär ekonomi ska kunna genomföras i större skala krävs både strukturella och attitydmässiga förändringar.

Och förpackningsbranschen då?

Förpackningsbranschen har ett ljusare läge än många andra. En stor del av förpackningarna kan efter användning sorteras efter materialslag och återvinnas.

Samtidigt tillverkas allt fler förpackningar av återvunnet material, vilket minskar behovet av jungfruliga råvaror. Användningen av återvunnen plast och kartong har ökat särskilt inom livsmedelsförpackningar och take away-lösningar. Nya monomateriallösningar som är lättare att återvinna utvecklas också kontinuerligt.

Numera designas förpackningar inte bara för produktion, utan även för vardagen. Tål den transport? Är den lätt att öppna och försluta? Kan den återanvändas innan återvinning? Den cirkulära ekonomin blir allt mer synlig i det dagliga livet.

Det är dock viktigt att komma ihåg att alla förpackningsmaterial inte fungerar likadant. Ordet biologiskt nedbrytbar inger förtroende – ibland för mycket. Allt som kallas biologiskt nedbrytbart bryts inte ner i naturen utan särskilda förhållanden, som industriell kompostering.

Vad händer härnäst?

EU:s gröna giv och mål för den gröna omställningen driver på utvecklingen av cirkulär ekonomi i hela Europa. Finlands mål är att fördubbla cirkulär materialanvändning till år 2035.
(https://ym.fi/sv/kiertotalousohjelma)

Målet är ambitiöst – men uppnåeligt, om företag, lagstiftare och enskilda människor är med.

Cirkulär ekonomi är inte bara en miljöinsats. Det är ett svar på överkonsumtion av naturresurser, ett verktyg i klimatkampen och en väg till en mer hållbar ekonomi. Och även om internationella återvinningsdagen bara infaller en gång per år, kan vi främja cirkulär ekonomi varje dag genom små vardagsval.

Hur syns cirkulär ekonomi hos Ki-Sal?

Hos Ki-Sal är cirkulär ekonomi inte bara en vision för framtiden – det är en del av vårt dagliga arbete med förpackningslösningar.

Vi hjälper våra kunder att välja förpackningar som lämpar sig för återvinning och förlänger produktens hållbarhet – eftersom minskat matsvinn också är en del av cirkulär ekonomi. Dessutom erbjuder vi dokumentation och information om materialinnehåll och återvinningsbarhet för kundernas rapporteringsbehov.

Vi tror att även i partihandeln är det möjligt att ta steg – små men målmedvetna – mot en mer cirkulär framtid.